Älskade Mia

Mia vår tokiga 1-åringen som stundtals lider av AD/HD med inbygd GPS, är väl bara den goaste när det kommer till de små. Hon leker tålmodigt & finner sig i rena misshandeln från deras sida. När de börjar dra i hennes svans åt 3 olika håll kan en liten tillsägelse komma men det är också allt. Utemhus kan leken bli lite mer hård för det är ju så roligt att jaga de små racerhundarna som far fram & tillbaka framför huvudet. Malin suckar mer & smakar med läpparna för att utbrista "jag säger då det så de beter sig" Myran tycker att samtliga små glin kan gå vilse i skogen eller bli tagna av räven så hon slipper dem helt hållet. Att jag & Hasse sitter & suckar saligt när de biter tårna av oss tycker Myran är så knäppt att hon snart flyttar ut i gästhuset.

3 av våra små änglar har flyttat & fyller andra hem med kärlek. Lille Voffi flyttar efter alla helger, vår lille charmtroll. Sen har vi ju Propelern osåld än så länge. Lycklig den som en dag blir ägare till henne, hon är så lik sin mamma Malin till sättet. Rent utseende mässighet kommer hon bli så röd! Det ska bli otroligt kul att följa denna sextetts utveckling. Lilla Wiwi blir kvar hos oss, tack & lov att någon blir kvar *ler*














Propelern snodde Hasses tumstock tidigare idag & sen var partyt i gång! Notera hur Propelern ömt lagt sitt beskydande ben runt Wiwis späda axlar *asg*

Snyggt ska det vara

Nu börjar vi komma lite i ordning i boningshuset så det börjar bli dags att tänka på resten av familjemedlemmarna. Plommon fick spatt häromdagen & tyckte att eftersom det varit minusgrader en tid, skulle hon börja ruva. Toksnurra! Stackars Katrin hade ingenstans att lägga sin ägg så fram med hammare & spik = jag satte hammare & spik i Hasses händer.
Lagom till att det nya redet var klart kom Plommon på att det kanske inte var någon vidare bra idé med smått så här års så nu har vi 2 reden men inga ägg alls. Någonstans på vägen känns det som om kackelflickorna lurat mig & skrattar gott :)

Fast anställning

Dagmar har ju haft en 3-månaders provanställning på Ekerö. Arbetsgivaren var så nöjd med henne att det nu har övergått i fastanställning. Hennes arbetsuppgifter består bland annat av att pryda olika möbler med sin närvaro, snacka lite med hästarna & katterna samt charma alla som kommer för att hälsa på. Helt enkelt en levande reklam för australisk terrier.

Det är en del papper att skriva för anställningsskyddet osv, ska gälla, så i veckan var Dagmar här. Hon kom ut ur bilen på styltor, vi tittade alla på henne för att kontrollera om hon verkade ha ont men tjejen har gått & fått attityd! Namnet DaggiDaggmask ville hon inte kännas vid. Jag heter bara Dagmar nu sa hon. Jag bor faktiskt på samma ö - i alla fall nästan - som kungafamiljen, har egna hästar, egna katter & inte mindre 5 - jag säger 5 - människor som avgudar varje steg jag tar. Så där fick vi så vi teg!

Skämt å sido. Jag är så lycklig att allt fungerar så bra. Lilla DaggiDagmask....oops Dagmar menar jag, är så harmonisk, hon har dött & hamnat i paradiset & paradiset är på Ekerö, det hade man verkligen ingen aaaaaning om :)

Tack kära Inger, Felix & hela gänget för att ni tagit Dagmar så till ert hjärta!!!!

Tiden flyger

Det känns som i går som Malins små änglar föddes & snart är de redan 7 veckor. Att vara inne i hagen kräver nu viss skydds utrustning, tjocka sockar eller tofflor. Långärmad tröja & ordentliga byxor. Kennel pojken gjorde misstaget att sätta sig utan tofflor & på sex valpar blev det mer än en tå var att skaka :-))

Det är så roligt att sitta & titta på de små samt se de olika roller som de stora flickorna har. Mamma Malin är så lugn & sköter sina moderliga plikter med största allvar. Myran är stränga tanten som ser till att de lär sig repekt för de äldre. Mia är stora syster som leker. Barnen klättrar över hela henne, skakar hennes svans så man tror att den ska gå av. När de börjar försöka skaka loss hennes öron så är det dags att vänligt men bestämt säga ifrån.

Vi har en liten filosof i gruppen. Sitter ofta & bara tittar på oss med ett bedårande huvud som rör sig från sida till sida. Vi kallar henne för Propelern för hennes lilla svans den går så fort så det ser ut som om den snurrar & ska ta henne på en liten flygtur. Den som köper henne (det är den osålda lilla Whatsup) kommer få en underbar kelig kompis, det är jag övertygad om.

Det känns verkligen som tur att inte alla kommer att flytta samma dag, det skulle bli så tomt!

Stora damer

Nu är bardomen över för Ruvbert, Katrin & Plommon. När jag kom ut i hönshuset i morse för at öppna upp & snacka lite om natten som gått, låg ett ägg där. Det är så pytte litet men var gör det? Vilken fantastisk känsla att Katrin eller Plommon gett oss det. Snacka om ekologiskt *ler* Kanske finns det ett till imorgon? Oj, så spännande.

På bilden ser ägget (till vänster) jätte stort ut men det är det inte

Näst sista flytten?

Efter ganska precis 2 år i Sibble har vi igen genom lidit en flytt. Fy bubblan, hur kan man utsätta sig för detta frivilligt?! Satt & bläddrade i vår lokal tidning när jag fick se annonsen att Hagaberg var till salu. Vi åkte & tittade för skojs skull men bägge blev bara så förälskade i hela stället. Huset har sån själ & bara bad oss att flytta in......typ *ler* Det är byggt 1860 med en mindre ombyggnad 1940. Tomten är i det närmaste dubbel så stor & plan, inte i 3 plan som Sibble. Det finns ett stor tillbyggnad. Ena änden innehåller ett gästhus, mitten är en stor verkstad & i andra änden är 2 spiltor med höloft. Eftersom både Hasse & jag gillar att greja & dona är det ju underbart med verkstaden, inomhus istället för utomhus & allt plockade med allt när man vill fortsätta med sitt bygge nästa dag tex. Ni som känner mig vet att nu är det grejer på gång när det finns spiltor *ler* Hönsen stormtrivs i sin nya bostad! Att flytta dem var en upplevelse på många sätt. Kunde bara skratta gott när Ruvbert började gala i deras kartong, hundarna lyfte förvånat på sina ögonbryn kan jag lova!

Malins söta, goa valpar har börjat få upp sina ögon & hörselgången börjar bli synlig. De var lyckligt ovetande om barnkammaren har flyttat längre in i skogen. Malin med vänninor bara tycker det är toppen hela grejen.

Vidare till kartongerna som aldrig verkar bli uppackade klart

Underbart & orättvist

Man kan bli anmäld för förtal, man kan väl inte bli anmäld för för mycket lovprisning hoppas jag :) Måste bara få berätta vilken underbar mamma Malin är. Hon är lugnare än urberget, tungan är som en ljum sommarvind på de små, hon värmer dem med en kropp som är mjuk som en alpacka ull. Det finns ingen stress överhuvudtaget & det är alldeles tyst i valplådan förutom smackandet av små valpmunnar. Ok, ibland kan det komma ett ilsket pip om någon tappar sitt grepp. Jag kan sitta i timmar & bara njuta över familjelyckan.

Vi har en medlem i vår familj som inte njuter: Mia. Hon kan verkligen inte ta in informationen att hon inte får leka med de små än. Till svar får jag att hon inte alls ska leka med dem utan kanske bara lite,lite klämma på dem för de låter ju så roligt när det piper. Varför får Malin ha 6 pipisar & hon ingen??!!

Stackars lilla, goa Mia

Äntligen

Så kom de så äntligen, på det 62:a dygnet. Förstod redan i morse att det började närma sig då Malin inte ville ha något att äta. Vid 15-tiden började hon att härsa & första värkarna började någon halvtimme senare. Ringde efter Hasse så han skulle hinna komma hem för att delta i detta mirakel som en födsel innebär. Första valpen, röd hane som ska heta Vovsi & flytta till Boden, kom 16.20, sen rullade det på till den sista flicka föddes 18.25.
Malin tog lite rast för mat & vatten.

Malin är precis den underbara mamma som vi visste att hon skulle vara. Lugn & trygg hela tiden. Nu vårdar hon de små så ömt & det smackar för fullt innefrån valplådan. Friden har lagt sig.

Myran känner ju väl igen lukten & lätena, ivrig att få komma in & hälsa. Tålamod är en dygd som hon kämpar hårt med att förskaffa sig.

Mia är så nyfiken att pälsen står rakt ut från kroppen. Tålamod är en egenskap som hon inte har ett uns av. Hon vill hälsa NU NU NU.

59:e dygnet

Jaha, inget är som väntas tider sägs det. Väntan är ett klart överskattat tillstånd. Nu har vi väntat nog tycker jag & vi ser alla ivrigt fram till den stund små Malin pups ska komma ut i världen. Hur månfa är de? Pojkar? Flickor? Bägge? Är de röda eller blt eller lite av varje? Frågorna hopar sig & Malin vägrar att uttala sig. No comment säger hon hela tiden den lilla gurkskivlingen *ler*

Det rör på sig

Nu är det bara dryga veckan kvar innan Malins & Volttis små ska komma ut till oss. Det sparkar för fullt därinne & jag blir så ödmjuk & förundrad över livets under. Tror att Malin kommer tycka att det är skönt med deras ankomst då hon inte har haft en direkt angenäm dräktighet. Lilla grynet vet inte vad som händer & sker med kroppen.
Vi får hålla tummarna för av någon anledning, i vår ras tycks de allra flesta vilja ha tikvalp. Har många valpar bokade & det är jätte skojigt t.o.m hanar *ler*
Tack Tina så mycket för denna underbara rödluva som gör sån jätte bra reklam för aussiens underbara temperament!

Lilla Malin

Hon är så stor nu vår lilla rödhätta. Påminner lite om en fästing i formen, nej ush, så kan man väl inte skriva :) Malin är ju en slimad tös så magen syns så himla väl. Mia tycker hon är sååååå tråkig som inte har lust att leka för tillfället.

Har så svårt att tänka mig lilla Malin som mamma, det är ju inte alls länge sen hon var en liten tullta själv, bara ett par år sedan :) Hon kom till oss lite innan jul & hade en julröd rosett om halsen. Så bedårande så det kan du inte tro. Eftersom Malin är en av de snällaste, vänaste & raraste som någosin tassat på denna jord ska det bli så spännande med hennes valpar. Tror hon kommer bli en super mamma. Myran kommer säkert att hjälpa till att få fason på de små & sen har vi ju lekflickan själv dvs Mia.

Fast Malins mage är stor får alla 3 plats i korgen......än så länge:)

Hästfärger

Vilka 2 fantastiska dagar vi har haft här i Grödinge. Träden skiftar i alla gula & röda nyanser som finns. Över våra huvuden kommer den ena plogen efter den andra med gäss & svanar. Fasanerna syns igen & jag har sett ett flertal friska rävar i området. Besiktigade bilden igår & den gick igenom utan anmärkning. Bra musik på bilradion. Det behövs inte mycket för att man ska känna en våg av lycka.

Har inte Ruvbert fantastiska höstfärger så säg:

Dagmar på pryo

Det heter säker inte pryo i dessa dagar men ni vet vad jag menar. Hur som har Dagmar fått provanställning på ett helt underbart ställe på Ekerö. I hennes arbetsuppgifter ingår stall tjänst, kattvakt & pepning av människorna i form av intensivt kelande. Skämt & sido har älskade Daggidaggmask flyttat till en helt underbar familj som har hästar & katter. Dagmar är fantasisk tycker jag som bara smälter in i sin nya roll med full respekt för familjens andra djur!

Läs familjens härliga kärleksförklaring:

Hej Inga,
Egentligen har jag inte så mycket att rapportera förutom att Dagmar är
världens underbaraste hund ! (fast det vet du nog redan :-) ja ja mensan, det vet jag
Hon är så otroligt klok och duktig ! det stämmer

Alla i famljen avgudar henne - nja, inte katterna - men alla människorna !
Hennes rutiner är ganska lika varje dag.
Hon blir väckt av att lill-husse skall gå upp - då får hon följa stor-husse och hämta tidningen och slå en snabb morgonkissning.
En morgon missades detta, för Siri (ena katten) satt på trappan - både hund och katt "frös" nos mot nos i princip. Husse tänkte att det där löser sig nog och gick och hämtade tidningen, när han kom tillbaka så stod de likadant. Sen gick han och Dagmar in. Det hela resulterade i att en liten pöl fanns på köksgolvet - men det är enda olycka hittills och fullt förståeligt.

Felix serverar hennes frukost. Och de åker iväg, då går jag upp och gör stalltjänst med henne. Det består i att vi går ut med hö till hästarna och sen tar vi en extra vända bortåt hundklubben. Hon går alltid lös och det fungerar hur bra som helst - hon håller verkligen koll på föraren.
Den enda gången det är koppel är när vi går på asfaltsvägen och är på ridskolesidan av vägen (hon blir så glad när hon ser folk att jag är rädd att hon skall springa över vägen om hon måste hälsa på någon) . Jo och på kvällspromenaden har vi koppel på, för det är ju otroligt mörkt
äve om hon har blinkhalsbandet.

Sen jobbar vi, dvs hon sover i en av fåtöljerna eller i hallsoffan eller i sin korg.
Vid lunch går i ut i skogen en halvtimme ungefär och sen är det jobbdags
igen...
När första barnet kommer hem så är det ny promenad. Och seen jobbdags...
på nån mysig plats.
Ja, ungefär så går det till, sova, gå ut, sova gå ut...

Än så länge har vi inte ridit ut med henne, bara promerat bredvid häst och det går bra men hon har tydlig respekt för de stora hovarna och det är bra !

Just känslan av att hunden FÖRSTÅR är helt makalös ! Inte minst gäller det hennes "interaktion" med katterna. Helt otroligt, hon förstår att de BOR här och är medlemmar i flocken, men om hon nog skulle hon jaga dem galet om hon fick chansen ute, men inne -
nej, hon VET. Gullegullegulle Dagmar ! Vi vill inte riskera vare sig henne eller katterna så vi håller koll.

Vi är så glada och vi älskar henne så mycket !

Vi älskar henne också jätte mycket & vet att ni ger henne allt hon önskar i livet.
"If you love me set me free"

flamsäkert lack

Äntligen har jag lyckats få tag på flamsäkert lack. Var tvungen att prova på en gång & det funkar. Man gör decoupage i det närmaste som alltid på ett sterain ljus, limmar på objektet med lacken & voilá! Ljustet brinner som vanligt men decoupaget blir kvar. Hur häftigt som helst!

Snacka om perfekta & ovanliga presenter. Har bara gjort en test ännu så länge men kommer göra fler det är klart *ler*

Lite av varje

Jag är bort från hemmet i några dagar & de kära hönsen har växt som tusan under tiden. Ruvbert har lärt sig gala så vackert. De blir så glada när man kommer & sitter & snackar en stund. Himla hemtrevliga djur! Gör så många olika kluckande ljud, framför allt tuppen snackar mest hela tiden.

Mer bilder kommer på deras egen sida, fotade en del idag. Vi har ju flera konst gjorda "träd" som de gillar skarpt, de är ju bra på flyga & vill gärna ta en lite flygtur, dessutom ser de ju bra där uppe från.

Malin & jag åkte båt till Finland i tisdags morse. Himla smidigt måste jag säga. Hon fick vara med överallt utom i resturanten. Som vanligt lyckades hon charma alla med sin positiva inställning.

Kära Satu var gullig & kom & mötte mig tillsammans med sin man Hannu. Satu har ju Mias syster, Nelly, ett riktigt charmtroll. (Du hittar länk till Satus kennel, Dreampowers, på min länk sida.) Lika glad & påhittig som sin syster men inte riktigt lika pratglad som vår lilla hoppentossa. Jag har aldrig i Finland förr, om man inte räknar Åland. Det lilla jag hann se var verkligen vackert & väldigt rent! Skulle gärna åka runt på semester någongång. Malin är parad med Voltarii som är född i Australien. Han ägs av Riina som tidigare hade kennel Verpulan. Jag kommer ihåg Voltariis kull från kennel Fisato då det är den första okuperade kullen i Australien, min kära vän Veronica levde då & vi hade en ganska aktiv grupp på nätet som bla följde med stort intresse vilka svansar som skulle i kullen. Voltariis är alldeles utmärkt :)

Nu håller vi tummarna att det ska bli spring av små tassar här till hösten!
Jag håller också tummarna för att jag får besök från Finland inte allt för långt fram.

Thanks for everything Satu, you are such a good, good friend! Thanks Riina for letting me use Voltarii. Kiitos!

Inte igår precis

Det var inte igår precis som jag skrev något. Världsutställningen har tagit mer must ur mig än vad jag i min vildaste fantasi kunde tro. Det finns fler orsaker till att musten sögs ut & det ska vi inte gå in på men det är en liten förklaring till min frånvaro. Min stora sorg är att jag tappat lusten till att jobba med grafik, decoupage & mina andra hobbyn. Jag vill så gärna men ingen inspiration & där med skapande kommer fram.

Ruvbert, Katrin & Plommon växer så att det knakar. Jag tror inte flickorna blir så mycket större men Ruvbert ska nog öka lite. Han håller på att få så fina färger & han har börjat öva lite på sin skönsång. Låter för kul när han ska försöka låta som en vuxen tupp.....lyckas inget vidare än så länge. Flickorna tittar på honom med vad som ser ut som total förvirring. Vad håller du på med ser det ut som de tänker. Hönsen är inte alls rädda för oss utan vi kan sitta & snacka om livets mening tillsammans utan att de får frispel. Tvärtom, går de & pickar & liksom gör ett kutterljud, runt fötterna, mycket åsikter i filosofi har de *ler*. De bryr sig inte om hundarna heller & hundarna struntar i stort sett i hönsen också. Vi har en liten rödhätta vid namn Malin som inte har gett upp än. Hon är sååååå sugen på att komma in till hönsen.

Lilla Mia har nu gått upp i juniorklass. Förra helgen gick det jättebra men idag mindre lyckat. Domaren talar om för mig att hon är tjock!!!! Snacka om att jag blev minst sagt upprörd. Mia är mager om något. Domaren var från Finland & var inte helt svenskspråkig. Hon talade senare om för mig att hon hittat ordet hon sökte: skendräktig. Det är jävla skillnad!!!!!!!! Jag kan riktigt höra snacket om Ingas tjocka juniortik. Får väl bjuda på det......vad är valet *ler*
Nu är vår utställningssäsong över tror jag. Hönsjagaren Malin blir 2 år i oktober & står därmed för championat så vi får se om vi ändå klämmer in en show till i år.
Lika vidrig & falsk som utställningsvärlden är lika roligt är det ibland när vi samlas goda vänner vid ringen & bara skojar, fikar gott & pussar på våra härliga hundar.

Ditt & datt

Så de växer! Ruvbert, Katrin & Plommon håller på så fina färger i fjäderdräkten. Vi sitter nere i hönsgården varje dag så de blir modigare & modigare, sen om man har med sig något lite smaskigt som ett päron skrutt eller så stiger man ytterligare i populäritet. Det har varit några jätte varma dagar så trion har inte varit ute mycket mer än i skuggan & med de färger de har är de i det närmaste osynliga. Det är hemskt lätt att glömma att de kan vara ute & vipps är terrierna nere vid inhägnad för att kolla om de går att komma in & presentera sig.................

Ruskiga saker dessa terriers :))))

Fatta 0

Idag fick hönsen vara kvar i sitt hus på förmiddagen. Det syntes att de ätit & druckit sedan vi stängde in dem igår. Resten av dagen var de inne också. Vi 19-tiden blev det ösregn & gissa vilke som tykte det var rätt tid att ta sig en liten vadring i rastgården?!

Skumma djur höns:))) Nyss gick jag ner för att stänga huset för natten & då satt alla 3 tillsammans på högsta sittpinnen. De är så små & söta! Ruvbert heter tuppen vi får se vad flickorna får för namn. Sov Gott små gullefjun.

Äntligen

Gissa om jag blev förvånad när jag fick igår från Eva att vi nu kunde komma & hämta våra nya familjemedlemmar. Vi måste ha missuppfatat varandra för de är nu 8 veckor & kan flytta från sin mamma & syskon. Eva & hennes man bor på ett underbart ställe inte långt från Katrineholm. Förutom gammelsvenska dvärghöna har de Orusthöns, hur vackra som helst, samt Bohuslän-Dals svarthöna. Riktigt häftiga. Du kan kolla bilder här:http://www.kackel.se/Old/index.htm. Välj lantraser-höns-bildgalleri.

När vi kom var våra gullefjun med sin mamma & syskon i egen rast bur.

Vi köpte 2 hönor & 1 tupp. Eftersom vi inte har ett så stort hus börjar vi smått, det vore ju roligt att få vara med från start senare, ruvning & hela den biten. Vår gull sköte sig så bra i bilen & de håller just på att väldigt sakta utforska sitt nya revir.











Ni undrar hur har det gått med de 4 terrierna. Det tog en stund innan de märkte att var någon i hönsgården men sen brakade hela helvetet loss!!! Ganska snabbt fick vi kontroll på 3 av dem men unga fröken Mia..................Varken gap, kallt vatten eller kast av pinnar hjälpte så in i valphagen för henne. Förhoppningsvis lugnar sig både höns & hundar :))

Var är våra höns?

För ett tag sedan bestämde vi oss för att utöka vår familj. Först var vi inne på svensk blå anka men det får vänta. Vi ville ha svensk lantras och efter en massa läsande har vi nu fastnat för Gammel svensk dvärghöna som är akut utrotningshotad. De är små, väger mellan 0,5 - 1 kg & då förstår ni att det inte är precis för äggen vi ska ha dem :)))

Men var är de? Just nu är det en tupp & en höna i keramik som bor i lekstugan. Jodå, vi har köpte en lekstuga - en del runt har trott att det är barnbarn i antågande. Vi har målat & målat i det
oändliga känns det som. Här ska det inte in någon ohyra i första taget inte! Vi har valt att måla med våtrumsfärg så det kommer att bli jätte lätt att hålla rent. Sittpinnarna är grenar från tomten. Under grennarna ser ni Hasses uppfunna toa. Hönor gör mest ifrån sig på nätterna så det blir superlätt för mig att hålla rent där också. Vår hönsras är duktiga att flyga & tar sig gärna en liten lur i ett träd. Har ingen bild än men jag har faktiskt gjutit fast en kraftig gren med de små grenarna kvar :) Vi kunde inte komma på en lösning att få in ett träd i hägnet :) Eftersom vi har en hel del djur som tycker att en liten höna vore himla gott att äta måste vi ha ett ordentligt skydd..........vi har ju 4 terrier......

Playa de Tånga Hed 31/5

Halv 4 på morgonen styrde vi kosan mot Tånga Hed för terrierklubbsutställning. Vi har hört att det ska finnas vildsvin här omkring men endast sett enstaka spår efter dem. På morgonen fick vi se en liten flock med små kultingar (eller heter det grisvalp?) & sen några minuter senare en galt & so. Spännande för en Kungsholmstjej vill jag lova!

Efter en annars odramtisk resa var vi äntligen famme vi 8-snåret & vi sprang på Agneta på direkten. Jag har längtat efter henne sen jag träffade henne första gången för 1 år sedan i Värmland, långt innan Mia ens var på tänkte som Agneta är farmor till. Mias pappa Nitro är ett sådant begåvat charm troll. Mia har börjat löpa för första gången vilket gjorde att Nitro bestämt nekade till faderskapet & tjatade om att han & hon skulle ta en promenad på tu man hand. Skumt!

Vi hann knappt tjattra klart för Tina kom med sitt gäng aussie. Det var rena rama släktträffen. Vi hade Mias pappa, farfar, farmor & halvsyster där. Myran hade sin brors sonson att hälsa på. Ni kan tro att vi hade kul trots att det var så storknande hett & vi jagade skugga mest hela dagen.


Det var en framgångsrik utställningsdag. Domaren gillade Malin jätte mycket sa hon men tösen är fortfarande för ung i kroppen. Blev placerad som bästa tik 2 efter Tinas championtik Juppi, nu har hon 4 certet så det var hur kul som helst. Vi är så stolta över vår rödhåriga, väna Malin! Lilla Mia har blivit en hejare på att uppföra sig på utställning, hon hade riktigt kul & svansen gick som en liten propeller när domaren kollade igenom henne. Det var en domare som kollade tänderna noga så lillan fick visa sitt vita leende länge :) Fast Mia på eftermiddagen var ordentligt trött lyckades hon visa sig till placering i finalringen. Bra jobbat!! (Alla resultat finns att läsa på Aussieklubbens hemsida)





Mia & Dagmar är deckade. Det är Mia som brer ut sig med magen i vädret




Tyvärr tog dagen slut alldeles för fort & innan jag han reagera var det dags att kramas adjö.

Hundrana Tina hade med sig i sin härliga hage. Våra flickor kräver en lika dan (de har såna krav vojne vojne)






Tack för en härlig dag tillsammans kära Agneta, Lasse & Tina!!! Vi syns i juli.

I Värmlands skogarna

I fredags gav vi av oss av mot Forshaga för utställning över helgen. Kära Raija hade hyrt ett underbart ställe mitt i skogen, helt underbart. Himmel vad fåglarna sjöng! Marie kom i sin husbil & ställde upp den på gårdsplan. Vi åt gott & hade det jätte trevligt. Ludde var salig bland alla flickorna. Mamma Dagmar markerade Marie genom att visa på jeansen att hon började löpa.

Raija hade 4 släthåriga foxterrier med sig, 2 av dem lyckades smita iväg tidigt lördag morgon för att turista i området själva. Det var oroligt innan bägge var åter på lördag kväll! Raija missade utställningen totalt på lördagen så klart & jag missade konkurensen om bästa unghund. Klantiga ringsekreterare glömde att köra finalerna & Saija & jag glömde bägge bort att det skulle gjorts. Nåja, inte hela världen på långa vägar.

Carin S kom med upp i stugan ett tag. Kolla hennes lille Roffe som försöker få tant Trudie att leka lite, så söta!!

Våre flickor var så duktiga i ringen bägge dagarna men roligast hade de uppe vid stugan där de sprang som värsta tossar. Till Malins stora förtret kan hon sällan springa ifrån lill skiten längre. Mia har totalt missförstått sin uppgift i flocken. Den är INTE att trimma av Malins krage & topknot! Istället för att få mer & mer päls får Malin mindre & mindre :))

Tack alla för en trevlig helg!

Barnsligt roligt

Det är vår andra vår här i Sibble så lite har vi snappat upp om vad som händer på byggden. Mellan Näslandet & Mörkö ligger Skansundet som är trafikerad av en bilfärja. Traditionen bjuder att färjan på Valborg ska snurra ute på farleden för att fira in våren. Vi puttrade iväg för att få uppleva detta på plats. Himla trist väder men skoj hade vi! Färjan snurrade inte bara en, inte två men tre varv under glatt tutande från båten. Hundarna tyckte det var lagom kul i regnet men den enda som såg något oroad ut av oväsendet var Mia men hon är ju bara en bebis som fyller 6 månader imorgon :)))
Tyvärr har det varit en hel del fyrverkerier runt om oss ikväll & det är något Malin verkligen inte tycker om, stackars liten.

Naturvård

Som jag skrivit tidigare har vi ganska gott om orm på tomten. Försöker vakta hundarna så att de kan låte bli dom men idag rök en till snok. Såg inte vem som var bödel idag men Dagmar eller Malin. De ser så söta ut men oj oj, snacka om att arvet ligger i generna på dessa brudar.

Kunde i varje fall rädda en orm idag. Grannen ropade att det låg en orm vid hans garage & att han trodde det var en huggorm. Det stämde, där låg den & solade. Blev mycket iriterad när vi försökte flytta den. Grannens fru är jätte rädd för ormar. Tog ormen i rumpan, ner i en påse & hem till stenröset där den snabbt försvann (hundarna var in stängda). Känns bra! Förstår verkligen inte detta behov många har att döda ormar & speciellt hugorm. Trampa varligt är mitt råd. Den enda tid vi ser dem är nu på våren, förra året såg varken vi eller hundarna någon efter maj.

Live and let live

Raraste Dixie

Det finns en äldre dam som har ett eget rum i mitt hjärta; Dixie (Red Gem´s No wall too high). Jag har inte träffat henne på jätte länge men idag har hon varit hos oss. Lilla Dixie blev av med vinterpälsen & blev så fin. Hon har det allra ljuvligaste av ljuvliga aussie temperament. Jag tycker det är så underbart med våra 4 tikar som är en mycket harmonisk flock & som välkomnar in den nu elva åriga damen till sitt revir som om de känt varandra hela sina liv.

Matte & husse kom alldeles för tidigt tillbaks & hämtade henne men Dixie blev ju glad så det fick väl gå :)))

Myran & Dixie hittade skugga att ligga i för oj, vilken varm dag vi haft!

Vilken dag

Så bar det iväg till Västerås för utställning. Har längtat hur länge som helst eftersom min kära vän Tina (som har kennel Nellyson) skulle komma hela vägen från Skåne. Vi träffas alldeles för sällan pga avståndet. Tina har 2 härliga döttrar & idag var Ida med som sällskap & för att ställa Mias farfar Fister. Som grädde på moset var Marie också där med sin aussiepojk. Ludde som han heter, är son till Dagmar när hon bodde hos kennel Vitterklippen. Vi hade alla en jätte trevlig dag tillsammans & inte blev dagen sämre av att det gick så bra för Nellyson gänget.

Malin fick jätte bra kritik (kan du läsa på Malins sida) men har inte så mycket massa än så hon blev till slut oplacerad men vi var glada ändå som du ser.

Som sagt var Fister med (Devil In Disguise Av Falchebo), Juppie (Nellyson´s Bhalunsa Bruntotth), Curry (N´s Flummery) & Målle (N´s Jazzalong Cassidy).

BIR Fister BIM Juppie Bästa hane 2 med cert blev Målle! Tina fick hederspris på uppfödargruppen där lilla Malin ingick med kritik som började:

This breeder obviously got things right!!

Resan hem till Skåne kändes nog inte så lång efter en sån dag :)))))

Hur ska det sluta?

Jag är en stor älskare av alla djur......nja inte fästingar.......& tycker att allt har rätt att leva......nja inte myggor heller. Vår tomt går i olika etapper. En del är en härligt solig backe med mycket stora stenar, rösen rent av. I rösena över vintrar snok & huggorm. Detta har nu flickorna kommit på. Trist! I år har jag hitills bara sett snok. Dagmar & Malin är värst med att varje gång de kommer ut direkt springa dit & kolla om någon liten orm ligger & försöker värma sig. Ormarna är hemskt slöa än & försöker att få upp värmen men se då kommer den värsta av alla: Dagmar. Hitills har hon haft ihjäl 1 stackars snok. Igår lyckades jag bära iväg 2 till säkrare ställe. Man får aldrig glömma, så som Cesar Millan säger; först djur, sedan hund, sedan ras & sedan i detta fall, Dagmar. Hoppas nu bara att hon inte hittar en huggorm att "leka" med.

Goa Malin

Malin är den snällaste som finns. Hennes hjärta är gjort av renaste guld! Hon älskar alla människor, stora som små.

Det kom en liten bil körade sakta förbi oss på en smal skogsväg. Vägen leder ingenstans så jag förstod att bilen snart skulle komma tillbaks mot oss. Såg på hundarna att något kom runt kröken så jag kallade in & alla 4 kom så fint & stannade hos mig. När bilen nästan var framme såg jag att det var en äldre herre med en flicka i 6 års åldern. Han vevade ner rutan & frågade om de fick komma ut & hälsa på hundarna.

Någon talade! Snäll röst! då kunde Malin inte behärska sig längre utan far iväg & hur hon nu gjorde men in i bilden kom hon! Hon måste ha hoppat in genom fönstret. Jag tänkte att nu svimmar de väl av inne i bilen men tack & lov bara skratt & sedan stort pusskalas mellan flickan & de 4-ras gäng.

Moderna Inga

Nu ska vi se om detta kan vara kul. Kommer nog bara skriva då & då. Detta är ett litet test för att se om det funkar :)